Vad innebär det att ha en högriskgraviditet?
- En graviditet klassas som högriskgraviditet vid vissa omständigheter, till exempel vid hög ålder hos den gravida, vid väntan på flerbarnsfödelse eller vid diagnos av graviditetsdiabetes.
- En diagnos som innebär hög risk är ett sätt att säkerställa noggrannare uppföljning, eftersom den möjliggör ytterligare mödravårdsbesök.
- Begreppet ”högriskgraviditet” kan låta oroande. Trots detta förlöper de allra flesta högriskgraviditeter och förlossningar utan komplikationer.
Har du några frågor eller funderingar? Skriv ditt meddelande direkt här ⬇️
Faktorer: Vad räknas som en högriskgraviditet?
Vissa gravida får mer regelbunden och omfattande medicinsk vård för att säkerställa tidig upptäckt och förebyggande av eventuella komplikationer. Detta innebär en noggrannare uppföljning av graviditeten för att bedöma eventuella risker.
Vissa faktorer gör att en graviditet klassas som högriskgraviditet:
- Den gravida kvinnans förlossnings- och sjukdomshistoria kan spela en roll.
- Aktuella faktorer eller diagnoser kan öka risken för komplikationer.
💬 Vid ditt första mödravårdsbesök kommer du att få frågor om eventuella tidigare sjukdomar. All relevant information kommer sedan att föras in i din graviditetsjournal. Fråga din läkare om det finns något du bör vara extra uppmärksam på och om det finns några särskilda anvisningar för just dig.
Vad kännetecknar en högriskgraviditet?
-
- Kroniska hälsoproblem (t.ex. njur- eller leversjukdom, diabetes, lupus, sköldkörtelrubbningar)
- Familjehistoria av sjukdomar som blodproppar eller hemofili
- Fertilitetsbehandlingar eller sterilisering
- Tidigare missfall eller dödfödelse
- Komplikationer vid tidigare graviditeter (t.ex. fostertillväxtbegränsning, preeklampsi)
- Hög ålder hos modern (över 35 år) eller graviditet i tonåren (under 17 år)
- Högt BMI före graviditeten (35 eller högre) eller mödrar med undervikt (under 18,5)
-
- Väntar flerbarn
- Graviditetsdiabetes/högt blodtryck
- Preeklampsi
- Foster som är större eller mindre än genomsnittet
- Fosteravvikelser
- Felaktig läge: Barnet ligger inte i rätt läge för förlossningen
- Placenta previa (moderkakan sitter för lågt) eller vasa previa
- För tidiga värkar/risk för för tidig födsel
- Alkohol- och drogbruk (5 eller fler alkoholhaltiga drycker per vecka eller bruk av flera olika substanser)
Eventuella akuta problem under graviditeten som kan leda till komplikationer ges större uppmärksamhet än frågor som rör den tidigare hälsan.
- 🧑⚕️ (Misstänker du att du är) gravid – När ska du uppsöka läkare? Gör testet!
- 🍷🚬 Tobak/alkohol/droger: Har mitt intag skadat barnet? Test
- 🤱 Gravid igen efter kejsarsnitt: Är det för tidigt? Ta reda på det genom att göra testet.
Från vilken ålder räknas en graviditet som högriskgraviditet?
Åldersintervallet för högriskgraviditeter varierar något från land till land. I USA räknas din graviditet som högrisk om du är under 17 eller över 35 år, medan åldersintervallet för högriskgraviditeter i Storbritannien är under 19 och över 40 år. Anledningen till skillnaden är att det inte rör sig om skarpa gränser där graviditeter bortom dessa åldrar automatiskt förväntas medföra komplikationer. Det handlar snarare om ett gradvis kontinuum där risken för problem ökar.
Hög ålder hos modern
Den främsta anledningen till att kvinnor som är 35 år eller äldre räknas till högriskgruppen är att vissa risker statistiskt sett ökar med åldern. I takt med att kvinnans kropp och fertilitet förändras ökar risken för missfall, för tidig födsel, graviditetsdiabetes eller trombos.
Ändå är komplikationer som fosterskador fortfarande undantaget. Dessutom inträffar missfall på grund av hög ålder hos modern oftast tidigt under graviditeten och går ofta obemärkt förbi.
Många kvinnor oroar sig för att betraktas som äldre mödrar vid 35 års ålder. Eftersom medianåldern för att få barn i industriländerna stadigt höjs blir det allt vanligare att bli gravid vid 35 års ålder.
Men denna status innebär också att man kan ingripa tidigt när det gäller relevanta riskfaktorer. Din läkare kommer att följa vissa värden extra noga eller öka antalet kontroller. På så sätt kan komplikationer förebyggas eller upptäckas i tid.
ℹ️ På grund av de många olika faktorer som kan spela in klassificeras många graviditeter som högriskgraviditeter. Att veta att det är mycket vanligt att få en högriskgraviditet klassificerad förhoppningsvis kan ge dig en viss trygghet. Målet är att du och många andra kvinnor ska få bästa möjliga medicinska vård.
📗 För mer information, gå till:
Risker med tonårsgraviditeter
Risken för för tidiga sammandragningar och för tidig födsel ökar något hos tonårstjejer – beroende på deras fysiska mognad. Därför räknas gravida tonårstjejer under 17 år till högriskgruppen. Samtidigt innebär en lägre ålder oftast bättre hälsa och mer livskraft.
Begreppet högriskgraviditet behöver alltså inte vara något att oroa sig för. Syftet är istället att noga följa graviditeten för att se till att både du och barnet mår bra.
Vårt tips: Det kan kännas tryggt att be någon i din närmaste krets att följa med dig till dina läkarbesök.
🙎♀️ Är du gravid och har frågor som du inte får svar på?
430419526 | Ground Picture | shutterstock.com
En högriskgraviditet innebär inte nödvändigtvis att man kan förvänta sig komplikationer. Regelbundna kontroller ger trygghet och gör det möjligt att bedöma eventuella risker.
Högriskgraviditet med flerbarnsfödslar
En flerbarnsgraviditet betraktas också som en högriskgraviditet. Det innebär att så snart det står klart att du väntar flerbarn kommer din graviditet att övervakas noggrannare. Detta beror på att vissa risker ökar, särskilt när det gäller enäggstvillingar, framför allt om barnen delar samma fosterhinnor eller moderkaka.
Flerlingar föds oftast före beräknat förlossningsdatum. Deras sammanlagda vikt är naturligtvis högre än hos ett enbarnsfödslar, vilket ökar trycket på livmoderhalsen. Detta kan leda till livmoderhalsinsufficiens eller för tidig förlossning.
Genom regelbundna kontroller kan graviditeten följas noggrannare. God medicinsk vård utgör en stabil grund för en problemfri flerbarnsgraviditet och förlossning.
👧🏻👧🏻 För mer information, gå till:
Vård vid högriskgraviditet
Din läkare avgör vanligtvis från fall till fall vilka ytterligare undersökningar som kan vara lämpliga och kommer att diskutera detta med dig. Det kan handla om följande:
Ultraljud och fosterövervakning
Utöver ultraljudsundersökningen i vecka 20 kan ytterligare undersökningar eller mer omfattande screeningar planeras in för att övervaka riskfaktorer. Vid ökad risk för för tidig födsel utförs vanligtvis ultraljudsundersökningar varje vecka efter vecka 32.
Icke-stressprov (NST), även kallat kardiotokografi, utförs ofta under tredje trimestern vid högriskgraviditeter. Vid dessa undersökningar mäts barnets hjärtfrekvens när barnet vilar, rör sig och utsätts för eventuella sammandragningar, för att säkerställa att barnet reagerar normalt.
Läkemedel och kostrestriktioner
Din läkare kan skriva ut läkemedel för att lindra symtomen vid en högriskgraviditet. Du kan också behöva vila oftare. Om du får diagnosen graviditetsdiabetes kommer en dietist att förklara hur du ska anpassa din kost.
Fosterdiagnostik
Om din vårdgivare misstänker att ditt barn kan ha en infektion kan hen ta ett blodprov från navelsträngen, även kallat navelsträngsbiopsi, för analys.
Din läkare kan föreslå andra fosterdiagnostiska undersökningar för att utesluta ärftliga sjukdomar. Invasiva DNA-tester utförs med hjälp av vävnadsprover från moderkakan (morkaksbiopsi) eller fostervatten (fostervattensprov).
Eftersom dessa undersökningar medför risker bör du rådfråga en expert och ta dig tid att noga överväga alla dina alternativ.
Graviditetsdiabetes
Graviditetsdiabetes är ett tillstånd under graviditeten där modern inte producerar tillräckligt med insulin, vilket leder till förhöjda blodsockernivåer.
Screening för graviditetsdiabetes
Screening för graviditetsdiabetes utförs rutinmässigt vid varje graviditet – oavsett om du tillhör en riskgrupp eller inte. Detta glukostest, som tar en timme, genomförs mellan vecka 24 och 28. Screeningen inleds med att ett blodprov tas på fastande mage, varefter du får dricka en glukosdryck på 300 ml. Ett nytt blodprov tas och jämförs med det första provet en timme senare. Onormala screeningresultat är inte en diagnos. 40 % av patienterna som inte klarar detta test har inte graviditetsdiabetes. Ytterligare tester krävs för att avgöra om din kropp producerar tillräckligt med insulin.
Testning för graviditetsdiabetes
Om dina screeningresultat visar att du har höga blodsockernivåer bokas ett tre timmar långt oralt glukostoleranstest (OGTT) in. Vid detta tillfälle ges den sockerhaltiga drycken med tre timmars mellanrum, och däremellan tas blodprover totalt fyra gånger. Om mer än två av resultaten är förhöjda ställs diagnosen graviditetsdiabetes.
När diagnosen har bekräftats klassificeras graviditeten som en graviditet med risk för vissa komplikationer, till exempel försenad lungmognad hos fostret. Dessutom leder moderns förhöjda blodsockernivåer oftast till att barnet får högre födelsevikt och större kroppsstorlek (makrosomi), vilket kan förlänga förlossningen och därmed fördröja vården efter förlossningen.
Dessutom ökar graviditetsdiabetes risken för preeklampsi. Därför kontrolleras blodsockernivån och blodtrycket regelbundet för att möjliggöra tidiga insatser.
Jag har graviditetsdiabetes – vad gör jag nu?
Om du får diagnosen graviditetsdiabetes kommer din läkare, barnmorska eller dietist att ge dig råd om hur du ska anpassa din kost. Genom att undvika vissa livsmedel kan du förhindra att ditt blodsocker svänger för mycket. Fokusera på livsmedel med lågt glykemiskt index. Motion och regelbundna måltider bidrar också till att hålla blodsockernivån i balans. Din läkare kan även skriva ut insulin för att hålla din diabetes under kontroll. Dessa åtgärder bidrar till en sund viktökning hos fostret.
Att ha typ 1- eller typ 2-diabetes innebär inte nödvändigtvis att man får graviditetsdiabetes.
Att ha graviditetsdiabetes innebär inte nödvändigtvis att du kommer att utveckla typ 2-diabetes efter förlossningen.
👍 Tips: Om du upplever extrem törst eller urinvägsinfektioner före tredje trimestern kan du behöva genomgå ett diabetesprov tidigare.
Sjukledighet på grund av graviditet
Att tillhöra högriskgruppen innebär inte automatiskt att du måste sjukskriva dig. I de flesta fall påverkar detta inte ditt arbete. Precis som vid alla graviditeter kan du begära anpassningar, eftersom graviditet är en skyddad status. Din arbetsgivare måste följa federala bestämmelser för att se till att din arbetsplats och din arbetsbelastning är säkra för både dig och ditt barn.
Om ditt arbete inte är förenligt med graviditeten eller om du behöver mer vila på grund av en hög risk för för tidig födsel kan du behöva sjukskriva dig. Lyckligtvis finns det ekonomiskt stöd att få.
Sängläge – vad gör jag nu?!
Särskilt när det gäller graviditetskomplikationer bör du följa din läkares råd om att vila så mycket som möjligt. Ibland ordineras delvis eller fullständig sängvila för att minska trycket på livmoderhalsen. Undrar du hur du ska klara vardagen under sängvilan? Det finns praktiskt stöd att få!
💡 För fler tips, besök KeepEmCookin, Better Bedrest eller Preeclampsia Foundation.
Högriskgraviditet – oro för barnet
Kanske har du hittat vår sida eftersom din graviditet tillhör en högriskgrupp. För många kvinnor väcker denna klassificering till en början oro. Ordet ”risk” låter ju alarmerande.
Du kanske också är orolig för ditt barn på grund av andra riskgraviditeter som du har sett eller upplevt. Eller så har du kanske redan drabbats av vissa komplikationer.
Du kanske har andra bekymmer just nu, och den här diagnosen bidrar till din oro. När alla dessa bekymmer hopar sig kan det lätt leda till känslomässiga svängningar och psykisk utmattning. Är du trött på att känna dig spänd och orolig och undrar hur du ska bli av med den här känslan av oro?
🧑⚕️Det kan vara bra att prata med din läkare eller barnmorska om dina funderingar. Diskutera vilka åtgärder du kan vidta för att minska riskerna så mycket som möjligt. Om du inte känner dig väl omhändertagen kan du överväga att inhämta en andra åsikt eller till och med byta läkare. En god relation till din vårdgivare kan ha stor betydelse för ditt emotionella välbefinnande.
💚 Förutom att få utmärkt medicinsk vård kan det hjälpa dig att känna dig mer trygg att umgås med människor som du står nära. Ta också tid till att ta hand om dig själv genom att göra saker som du tycker är avslappnande eller uppiggande – det bidrar till att skapa en känsla av hoppfullhet.
Vi finns också här för dig! Särskilt när du känner dig osäker. Låt oss fungera som ditt bollplank när du funderar igenom olika scenarier.
- Vilka är mina dolda styrkor? 💪 Strengths Finder-testet
- Vilken typ av graviditetspersonlighet har jag? 👥 Personlighetstest